Jag är, därför shoppar jag

Shanghai är lika med shopping. I princip dygnet runt. Eftersom det tidigare inte funnits något att köpa, passar alla på nu. De flesta bor hemma hos sina föräldrar till de gifter sig, är ensambarn, och blir sjukligt bortskämda. Därför spenderar de i princip hela sin lön varje månad på smink, kläder och att gå ut på klubbar.

Vad sugen jag blir när jag hör er berätta om butiker med udda designers och vintage-shopping. Det är tyvärr inte så populärt här som där ni andra bor. Här är gammalt = dåligt. Dels fanns det inte annat än mycket funktionella, basic-kläder att få tag på tills för tio år sedan, och dels är det coolt att visa att man är framgångsrik genom att köpa nya utländska statussaker. Alla har fejkväskor och de som har råd köper äkta. Eftersom dyrt = coolt försöker de flesta utländska märken positionera sig i lyxsegmentet. High street-märken som Club Monaco eller Max&Co kostar här hur mycket som helst (ett par byxor för 3 700 kr? Tror inte det.).

Att strosa runt i ett köpcentrum med några prestigefulla utländska märken som Hermès, Chanel eller Gucci och flera mer lokala är det största helgnöjet för Shanghaineser. De har öppet 7 dagar i veckan från 10-22, vilket jag tycker är helt fantastiskt. Det är dock få som handlar i de internationella butikerna utan de fungerar mest som showrooms, p g a superhöga priser med mycket moms och massiva importtullar. Om man t ex ska handla en Vuitton-väska går man i och för sig och tittar ut den här, men åker sedan till Hong Kong och handlar den till halva priset.

(Bilden är lånad från Flickr.com och är tagen utanför Plaza 66, Shanghais mest exklusiva mall)

För mig är det mest intressant att titta i alla hål-i-väggen butiker på gator som Xinle lu, Changle lu och Tianping lu som säljer “over-runs”, eller som man lokalt säger – kläder som “trillat av en lastbil”. Det är kläder som är tillverkade här av internationella märken och där fabrikerna gör en större serie än kunden beställt och säljer de överblivna kläderna lokalt till en bråkdel av priset i USA eller Europa. Min favorit är en riktigt skruffig butik med bruna kartonger från golv till tak, fulla med kläder från Philip Lim 3.1, Marc by Marc Jacobs, Sportmax m m. Där hänger jag varje vecka och kniper det som kommer in i min storlek (och klappar alla snygga skor avundsjukt – de kommer aldrig i min storlek).

(Ursäkta den riktigt usla bilden, men även i verkligheten ser det ut som ett lager)

Ett annat av mina favvo-ställen är tygmarknaden på LuJiaBang Lu – 3 våningar som svämmar över av tyger (och även pälsskinn) och skräddare som kan sy upp exakt efter bild från net-a-porter.com eller någon annan lustfylld webbsida. Oftast går det bra, andra gångerna får man glömma det. Max design till minipris – härligt.

(Bild skamlöst lånad från Madaboutshanghai.com)

Jag har för mig att NYC, förutom att vara ett fashionmecka överhuvudtaget, särskilt är fullt av underbara sample sales där man kan fynda från designerkollektionerna till löjligt låga priser. Stämmer det – vill gärna dagdrömma mig bort lite, så kan inte du ge mig lite juicy detaljer om shopping i New York, Jenny? 18 timmars flygresa kanske inte vore så farligt ändå?