tisdag, mars 31

Överraskning

Jisses, nu kanske det verkar som att jag är en riktig shopoholic, men så är inte fallet. Det är bara lite mycket som sammanfallit de senaste veckorna. Igår damp det hur som helst ner ett litet paket från mineralsminkmärket Everyday Minerals. Fyra små burkar, med en diameter strax runt fem centimeter, låg inuti – innehållandes en grön puderconcealer och tre olika rouger.

Visst, det var väl ingen större överraskning eftersom det var jag själv som beställde sakerna för en vecka sedan, men kanske en lite större överraskning till mina buddies Ka och El eftersom två av rougerna är till dom (okej att jag är en rougegalning, men jag har inte för vana att köpa tre stycken åt mig själv på en och samma gång)!

För en vecka sedan satt jag och hade tråkigt på jobbet, och vips hade jag surfat in på EMs hemsida och fastnat framför deras rouger. New car smell är till mig (för den har lite skimmer i sig), men vem tror ni ska få vilken av de andra!? Jag tror redan att jag har bestämt mig..

Återfukta med cannabis?

När det kommer till hudvård i Sydafrika så tycker jag att det är ett plan där dom faktiskt ligger ett steg före i utvecklingen. Fler och fler butiker och utställningar där det säljs och visas upp organiska lösningar både när det kommer till hudvård, smink och kläder poppar upp i Kapstaden. Oljor och växter mixas och experimenteras med för att skapa alternativ till massproduktionen av djurtestade produkter, ett steg i rätt riktning och att det är så stort i Afrika (som ligger efter i utvecklingen på så många andra plan) är nånting att stoltsera med enligt min mening. Häromdagen hittade jag en butik som fokuserade på produkter gjort av hemp seed – cannabis.

Gött att det kan finnas nyttiga andvändningsområden till plantan. Oljan från cannabisplantan innehåller bland annat kalcium och magnesium och funkar perfekt i anti aging-krämer och har antiinflammatoriska produkter. Blir nog ett tillskott av hemp olja-produkter i min necessär innan jag åker tillbaka till Sverige.

Stockholm, Linus och Tuva

Svarta jeans, mörkbrun klänning med fina knappar i ryggen, färgsprakande tishor och glada strumpor. Det var lite av vad vi hittade i Stockholm i helgen. En fin vårhelg, trots att det snöade. Skönt barhäng, god mat och framförallt det finaste sällskapet någonsin. Inte undra på att man är glad.

(Klänning, jeans, strumpor och tishor huller om buller på sängen)

På tal om glad, så lyftes denna tisdag avsevärt av Linus inlägg om Tuva. Skönt med smarta, viktiga inlägg till frukost.

måndag, mars 30

Sunday treat

Gårdagen bjöd på väder allt annat lämpat för en solig picknick i parken, så i stället styrde vi kosan mot en mysig bar. En värmande Irish coffee, serverad på en spetsduksbeklädd bricka tillsammans med en liten kaka och en chokladbit, blev min Sunday treat. Behöver jag ens säga att den var jättegod?

Stuck in the middle

Jag spinner vidare lite på det här med ytterligheter. Det finns så många tragiska exempel, och min uppfattning är att de hemskaste är de på “high-tech”-sidan av skönhetsspelplanen. På ena sidan står Team Nature, de spelar enbart med vad naturen erbjuder i dess renaste form, på andra sidan står Team Lab som dopar sig med allehanda preparat, framtagna i labb eller erhållna på operationsbordet. Trots att jag själv helst hänger på den naturliga, och i de flesta fall ekologiska, planhalvan tror jag att en balans någonstans i mitten är en sund väg. Allt från naturen är inte automatiskt bra, och ibland behöver sesamoljan (eller vad det nu kan vara) ta vägen via labbet för att kombineras med något annat för optimal effekt, eller kanske för att förlänga hållbarheten (helst utan konserveringsmedel!). Synd att jag inte hann med den där föreläsningen om naturkosmetik, då hade jag haft lite större koll.

Hur som helst, när jag häromdagen (skyller på hangovern) såg ett avsnitt av The Tyra Banks Show rördes jag faktiskt till tårar. Helt enkelt för att gästerna på programmet var afro-americans som väljer att bleka både sig själva och sina barn med diverse blekmedel för att få ljusare hy. De flesta använde krämer med blekande effekter (som är extremt skadliga för huden) men några använde till och med blekmedel som är avsedd för blekning av tvätt. Alltså samma fenomen som Helena beskrivit (och självklart drar jag paralleller till brun-utan-sol och solarier). Detta är en av anledningarna till att jag inte gillar ideal, det är allt för lätt att få tunnelseende och tro att det är the high-way or no way som gäller. En sund medelväg, med plats för olika kroppstyper, hudfärger, frisyrer och åldrar det är vad jag efterlyser. Där man kan lattja med smink i massor (om man vill), experimentera med sitt hår, klä sig i balla kläder eller bara slappa i något skönt men där man för guds skull inte mixtrar med knivar och kemiska preparat för att försöka ändra sin kropp.

Favoritskuggorna för tillfället

Duktiga Purity visade i fredags upp sina favoritskuggor för tillfället, och det gav mig idén att göra detsamma. Efter en snabb titt på sminkhyllan i badrumsskåpet bestämde jag mig för dessa sex:

1. Beigebronsiga MAC Woodwinked
2. Svarta MAC Velvet Lady
3. YSL ljusturkos
4. Mellanlila MAC Satellite Dreams
5. Grafitgrå MAC Silver Ring
6. Grönguldiga MAC Golden Olive

söndag, mars 29

¡Flamenco!

Jag har inte ens bott i Spanien ett halvår, så jag är egentligen inte rätt person att uttala mig om spanska skönhetsideal. Fast det kanske just är intressant att jag, som utlänning, ger min syn på saken. För mig är det kanske flamencodansösen (och Penélope då) som är den typiska spanska kvinnan: mörk, eldig och vild. Film och litteratur är nog det som har påverkat mig, men klichébilden späds på även här i Spanien. I varenda turistshop kan man köpa små dansösdockor i röda volangklänningar och förföriska blickar, och flamencoshower för rika amerikaner går av stapeln varje kväll. Men hur är det på riktigt? Ser alla kvinnor i flamencodansen ut som Madrid-baserade Belen Maya nedan?

Faktiskt finns den traditionella flamencostilen kvar och den lever i allra högsta grad. Vattenkammat svart hår i en knut, en röd ros vid örat och vippande ögonfransar. Men det finns också kvinnor i flamencokulturen som helt har tagit avstånd från den klassiska stilen och också spelar, sjunger och dansar på ett annat sätt. Blandningen är intressant, se bara på den här bilden av moderna sångerskan Mayte Martín tillsammans med en traditionellt klädd dansös.

När flamenco marknadsförs i utlandet är det nog den klassiska stilen som man förknippar med dansen. I februari ägde den årliga flamencofestivalen rum i New York, var du där, Jenny? Reklambilden nedan är verkligen ett typexempel på den spanska kvinnan, men även ett traditionellt land som Spanien utvecklas – nästa år är det kanske Mayte Martín som pryder flyern.

Plastic fantastic

På tal om ytterligheter inom skönhet och skönhetsideal i det nya Kina. I vår har Barbie-huset kommit till Shanghai. Ett 6-våningars tempel ägnat åt denna plastic fantastic-ikon, lagom till 50-årsdagen. Redan i rulltrappan upp förstår man att Barbie nu också vill leka med vuxna tjejkompisar.

(Yup, det är Barbies i en uppsjö av olika cerise klänningar som håller mig sällskap i trappan)

Mot min vilja slås jag av hur snyggt och poppigt det känns. Klart dockorna har sin egen hall of fame (jag faller direkt för Christian Dior-Barbie och Anna Suis boho-Barbie) och små stjärnögda flickor kan välja mellan 100-tals outfits till sin favorit och en uppsjö rosa Barbie-souvenirer på hyllorna (det säljs en särskild Shanghai-Barbie; utformad efter samtal med 2000 shanghainesiska mammor och döttrar...), men med lite nya prints och blingiga accessoarer appealar man också till äldre tjejer – samma publik som fortfarande i vuxen ålder älskar Hello Kitty. Jag shoppar runt lite och det hela känns ändå lite intressant. Tills Aquas “come on Barbie let’s go party” börjar pumpa ut i högtalarna. Nä, just det, inte riktigt jag ändå.

(Känns inte så väldigt Barbie, eller hur?)

(Här är hon; Barbie Shanghai med namnet Ling. Västerländskt runda, men ändå lätt asiatiskt formade ögon, porslinsvit hy och sjukligt smal – eller är det kanske bara jag som behöver linser?)

Jag går förbi The Barbie Design Studio (gör din egen Barbie) och The Barbie Model/Photo Studio (lång, lång kö). Och som ni ser börjar det nu äntligen brännas...

The Barbie Spa.

Completely Over The Top. Så klart. Manis, pedis, vaxning; I like it, like it, like it. Men vänta lite; en Barbie-hudvårdslinje med namnet Plastic Smooth. Nu känner jag mig igen så där riktigt skeptisk och foträt. Barbie är vacker, ja, det kan jag inte förneka, men kopplingen plast till mitt stackars känsliga ansikte får mig ändå att rysa. Undrar om kinesiska tjejer kommer köpa det här?

(Innehållsförteckningen tar upp 3 tre saker – alla slutar på paraben. Uffa...)

Barbies make up-linje “All Doll’d up” går lite bättre att svälja. Här säljer de på Hollywood-glamour och det funkar väl hyfsat.

(Fast pink, pink, pink passar inte mig. Var det ingen som tänkte på red heads?)

Nej, det hjälper inte med oh so cute och catchiga tag lines. Trovärdigheten är ändå bara strax över 0. Jag köper inget här heller.

Hmm. Mitt huvud snurrar. Plastik-operationshysteri, plastik-smink och nu detta. När resten av världen tänker ekologiskt och naturnära känns så rätt; är Kina på väg åt helt andra hållet? Vad är det som händer runt omkring mig? Jag får nog ta en strategisk paus och klara mina tankar. Och vad dyker lite lägligt upp då? Ett Barbie-café, så klart. Dags för en caffé latte och ett par Barbie-tryfflar. Mmm.

(Mi, denna är till dig. Hihi. Jag kunde inte låta bli)

lördag, mars 28

Lönehandlat på MAC

Jamen, man kan ju inte bara låta lönen sitta på kontot hela tiden? I veckan blev det två köp: ett spontanköp och ett väldigt planerat. I snart ett år nu har jag velat ha pensel #219, som är en kort och spetsig pensel, perfekt för att sudda och sota kring ögonen. Det andra köpet var duorouget Intenso från Gran Duos-kollektionen.

(Överst är det den melerade, skimriga delen och under är det den enfärgade lite mindre skimriga delen. Längst ner är det båda blandade och applicerade med rougeborste)

Rouget är i en färg som jag inte vanligtvis brukar titta på eller använda, men när tjejen vid MAC-disken sminkade mig med det tyckte jag att det var en ovanligt fin, varm färg som trots att den är lite rödaktig var väldigt fin på mig.

Ytterligheter inom hudvård

Här hemma i gamla Sverige har hudvård forfarande en ganska oglammig status, även om våra varuhus sminkdiskar vill påstå annat. Det är många som inte orkar eller vill undersöka nyheter och vad som ligger i framkant av forskningen, utan använder samma rutin år in och år ut. Sverige har inte heller någon större status utomlands när det kommer till hudvård, något som exempelvis Schweiz har. Det är många produkter som stoltserar med “utformad i laboratorium i Schweiz”, och är det ett ord vi skulle förknippa med schweizisk hudvård är det just laboratorium. I andra delar av världen däremot är det naturen som står för det mesta inom hudvård. I Asien och Afrika är det mycket huskurer och gamla recept som gäller, och att använda en kräm som doftar starkt av kemikalier tror jag inte skulle locka lika mycket som gamla beprövade naturliga ingredienser.

Det är lätt att konstatera att skönhetsideal skiljer sig markant beroende på var i världen man befinner sig. Ideal som även har skiftat genom tiden. I Kina exempelvis har idealet med små fötter, som resulterade i att kvinnorna snörade fötterna hårt hårt, varit långlivat (framförallt på landsbygden).

Hur ser ni på det här med olika, och ibland extrema, skönhetsideal och hudvård? Är det som vanligt, att vi svenskar tycker att “lagom är bäst”?

Dagens tips

Jag är i Stockholm över helgen, men för de som hänger i Göteborg kan jag rekommendera ett besök på Bobby Dazzler. Idag bjussar de på weekendparty vilket innebär nice musik, drinkar och livespelningar på deras fina bakgård. Var inne där i förra veckan och spanade på vårnyheter, finns en hel del snyggt.

fredag, mars 27

Med i partyväskan

Med i min lilla mörkblå (nya!) axelremsväska från Filippa K ut på after work-äventyr ikväll är ljusrosa läppstift och läppglans från MAC, och en svart kajal från YSL för att bättra på ögonsotningen (främst på vattenlinjen).

Vad har du med dig en utekväll?

Keep it emo

Zula Bar ligger på Long Street och ansvarar för en stor del av Kapstadens livemusik. Igår spelade New Holland, ett brittpop band från stan. Tillsammans med förbandet T.B.C drog dom bland annat till sig en stor indie/emo-publik som alltid är lika uppskattat att spana på. Uttänkta accessoarer, frisyrer, stuprörsjeans och udda outfits prydde Zula Bar igår kväll.

Förmodligen min sista kväll på Zula Bar för den här gången. New Holland imponerade på deras första spelning för 2009, publiken var på topp och det var en go blandning av sköna människor att spana på under kvällen.

Lantligt badrum

Igår på min blogg-kvällsrunda hittade jag ännu ett fint badrum som jag direkt fattade tycke för. Detta lantliga men moderna badrum är, som hela huset, inrett av en Portland-baserad inredningsfirma. Om det vore mitt badrum hade jag mer än gärna fyllt det med finfina produkter från Fresh, ett märke som jag varit nyfiken på ett tag nu. Förpackningarna är ju mer än lovligt fina, och namnen avslöjar att det med största sannolikhet är riktigt väldoftande gottigheter inuti. Är det någon som har provat Fresh och har några kommentarer?

torsdag, mars 26

Friserad

Nu har jag bara en vecka kvar i Kapstaden innan det är dax att möta våren för en kort stund i Svea Rike. Men en löning i fickan tyckte jag det var dax för att unna mig lite innan jag åker hem. Det blev en frisering på Pink 23. Jag ger det högre betyg än Scar, egentligen i den enda bemärkelsen att det är mindre och personligt, som ni vet vid det här laget så gillar jag personlighet och soul framför hippa inneställen. Jag gjorde slingor, färgade underhåret och toppade min slitna friss. Jag blev helnöjd.

Pink 23 får man ligga i såna här bekväma fåtöljer och avnjuta sin skalpmassage. Idag tog jag och kostade på mig en treatment också, så det blev en lång och skön massagestund för mig, som till och med innebar nacke och axlar. Jag var mäkta imponerad och ville ligga kvar i fotöljen hela dagen. Nedanför ser ni min frisör Lilieen till vänster och “hjälpredan” till höger. I Sydafrika är det egentligen assistenten som gör allt jobb men som tjänar minst. Den personen är nästan alltid svart eller färgad, en av Kapstadens många synliga orättvisor.

Att färga underhåret kanske är lite passé, men eftersom jag bara skulle toppa håret så tyckte jag det vore kul men någon slags förändring så det syns att man fixat sig lite. Så det blev blonda slingor och brunt underhår. Jag var länge inne på att färga hela håret brut, men kom tillsammans med Lilieen fram till att “blonds have more fun”, sen gillar jag blont på sommaren.

Självklart gick jag inte därifrån tomhänt, utan det slank ner en behandling speciellt för blont sommarhår, en hårspray och en ny Dust it, allt från Schwarzkopf. Hela kalaset blev alltså, en klippning, slingor, färgning, tre produkter, skalpmassage och behandling, allt detta för en nätt summa på 1.190 rand vilket motsvarar ca 1000 spänn med dagens dåliga kurs. För att jag spenderade så mycket pengar fick jag dessutom en valfri produkt från deras egna Pink 23-serie, jag valde en Matt clay, så all in all blev det ett perfekt frisörbesök.