Här hemma i gamla Sverige har hudvård forfarande en ganska oglammig status, även om våra varuhus sminkdiskar vill påstå annat. Det är många som inte orkar eller vill undersöka nyheter och vad som ligger i framkant av forskningen, utan använder samma rutin år in och år ut. Sverige har inte heller någon större status utomlands när det kommer till hudvård, något som exempelvis Schweiz har. Det är många produkter som stoltserar med “utformad i laboratorium i Schweiz”, och är det ett ord vi skulle förknippa med schweizisk hudvård är det just laboratorium. I andra delar av världen däremot är det naturen som står för det mesta inom hudvård. I Asien och Afrika är det mycket huskurer och gamla recept som gäller, och att använda en kräm som doftar starkt av kemikalier tror jag inte skulle locka lika mycket som gamla beprövade naturliga ingredienser.Det är lätt att konstatera att skönhetsideal skiljer sig markant beroende på var i världen man befinner sig. Ideal som även har skiftat genom tiden. I Kina exempelvis har idealet med små fötter, som resulterade i att kvinnorna snörade fötterna hårt hårt, varit långlivat (framförallt på landsbygden).
Hur ser ni på det här med olika, och ibland extrema, skönhetsideal och hudvård? Är det som vanligt, att vi svenskar tycker att “lagom är bäst”?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar