söndag, mars 29

Plastic fantastic

På tal om ytterligheter inom skönhet och skönhetsideal i det nya Kina. I vår har Barbie-huset kommit till Shanghai. Ett 6-våningars tempel ägnat åt denna plastic fantastic-ikon, lagom till 50-årsdagen. Redan i rulltrappan upp förstår man att Barbie nu också vill leka med vuxna tjejkompisar.

(Yup, det är Barbies i en uppsjö av olika cerise klänningar som håller mig sällskap i trappan)

Mot min vilja slås jag av hur snyggt och poppigt det känns. Klart dockorna har sin egen hall of fame (jag faller direkt för Christian Dior-Barbie och Anna Suis boho-Barbie) och små stjärnögda flickor kan välja mellan 100-tals outfits till sin favorit och en uppsjö rosa Barbie-souvenirer på hyllorna (det säljs en särskild Shanghai-Barbie; utformad efter samtal med 2000 shanghainesiska mammor och döttrar...), men med lite nya prints och blingiga accessoarer appealar man också till äldre tjejer – samma publik som fortfarande i vuxen ålder älskar Hello Kitty. Jag shoppar runt lite och det hela känns ändå lite intressant. Tills Aquas “come on Barbie let’s go party” börjar pumpa ut i högtalarna. Nä, just det, inte riktigt jag ändå.

(Känns inte så väldigt Barbie, eller hur?)

(Här är hon; Barbie Shanghai med namnet Ling. Västerländskt runda, men ändå lätt asiatiskt formade ögon, porslinsvit hy och sjukligt smal – eller är det kanske bara jag som behöver linser?)

Jag går förbi The Barbie Design Studio (gör din egen Barbie) och The Barbie Model/Photo Studio (lång, lång kö). Och som ni ser börjar det nu äntligen brännas...

The Barbie Spa.

Completely Over The Top. Så klart. Manis, pedis, vaxning; I like it, like it, like it. Men vänta lite; en Barbie-hudvårdslinje med namnet Plastic Smooth. Nu känner jag mig igen så där riktigt skeptisk och foträt. Barbie är vacker, ja, det kan jag inte förneka, men kopplingen plast till mitt stackars känsliga ansikte får mig ändå att rysa. Undrar om kinesiska tjejer kommer köpa det här?

(Innehållsförteckningen tar upp 3 tre saker – alla slutar på paraben. Uffa...)

Barbies make up-linje “All Doll’d up” går lite bättre att svälja. Här säljer de på Hollywood-glamour och det funkar väl hyfsat.

(Fast pink, pink, pink passar inte mig. Var det ingen som tänkte på red heads?)

Nej, det hjälper inte med oh so cute och catchiga tag lines. Trovärdigheten är ändå bara strax över 0. Jag köper inget här heller.

Hmm. Mitt huvud snurrar. Plastik-operationshysteri, plastik-smink och nu detta. När resten av världen tänker ekologiskt och naturnära känns så rätt; är Kina på väg åt helt andra hållet? Vad är det som händer runt omkring mig? Jag får nog ta en strategisk paus och klara mina tankar. Och vad dyker lite lägligt upp då? Ett Barbie-café, så klart. Dags för en caffé latte och ett par Barbie-tryfflar. Mmm.

(Mi, denna är till dig. Hihi. Jag kunde inte låta bli)

3 kommentarer:

Maria sa...

Det är fascinerande och skrämmande på samma gång, även om jag gillar smink (hehe) så är det där ju en verklig uppmaning till att operera sig!

Spännande att se!

mimmi sa...

Oj. Fascinerande.
Min uppfattning är nog att vissa delar av Asien i rätt stor utsträckning eftersträvar ett, ja, plastigt ideal.

Helena sa...

Ja,jag tror att de inte skräms av att det på samma sätt som vi eftersom allt de haft tillgång till i generationer är naturliga råvaror och high-tech känns därför nytt och åtråvärt. Kanske förknippar de det också med favoriterna; seriefigurer och Hello Kitty?